Astigmatism är ett relativt vanligt synfel som ger fel i fokus på bredden och höjden, snarare än på längden. Det är alltså inga större skillnader mellan hur bra eller suddigt man ser saker på olika avstånd, utan snarare i hur man uppfattar saker (och framför allt linjer) som löper vertikalt och horisontellt. Detta medför att man kan ha svårt att se finare detaljer, bokstäver kan se otydliga och suddiga ut på antingen höjden eller bredden, och hjärnans ständiga kamp med att ta in tydliga intryck kan leda till huvudvärk. Vissa studier tyder på ett samband mellan astigmatism och migrän, men inget konkret har kunnat säkerställas.
Det finns två typer av astigmatism. Den ena orsakas ofta av ett ärr i hornhinnan eller en mikroskopisk spricka i ögats lins. Denna form av astigmatism kan inte korrigeras med glasögon, men väl med kontaktlinser då dessa fäster direkt på ögat. Den andra formen av åkomman, som också är den vanligare, orsakas av att antingen hornhinnan eller linsen är felformade (toriskt formade). Detta går att korrigera med hjälp av en torisk lins. Även kirurgi används för att åtgärda astigmatism.
Att själv upptäcka om man astigmatisk är inte alltid enkelt, speciellt inte vid lättare astigmatism. Vid större problem kan dimsyn inträda, liksom ovan nämnda huvudvärk, skelning och trötthet. Speciellt efter att man suttit framför en datorskärm eller tidning under en lång period kan denna trötthet uppstå kring ögonen som känns ansträngda och uttröttade. Många kan gå halva livet med astigmatism, men upptäcker det först när de får ett jobb som innehåller mycket tid framför datorn.